I onsdag var jag inställd på att rida stora och skuttiga Skruttis. Men hon var öm i benen så hastigt fick jag byta hästa och rida Hero. Hjälp! Jag hade ju suttit på läktaren och tittat på lektionen innan och såg vad tjejen fick kämpa med honom. Han var som skjuten ur en kanon i galoppen och drog ifrån alla.
Och nu skulle jag rida denna kompakta racer. Jättefin och lagom stor, runt 165 i mankhöjd och vit med nästan röda pickar. På nära håll såg han södspräcklig ut.
Nåväl, det är bara att ta ett djupt andetag och sitta upp. Ingen minns en fegis brukar jag tänka ibland för att peppa upp mig inför vissa saker..
Han ryckte med huvudet hela tiden och var rätt spänd. Fick verkligen tänka på mjuka händer, röra på fingrarna och sitta lugnt i sadeln. Projicera ner lugnet som jag fick tvinga fram ner i sadeln.
Det här ju lite nyttigt faktiskt. Att verkligen tvinga sig att vara lugn och trygg när man vet att hästen känner om man stressar själv däruppe i sadeln.
Vi hittade en hyfsad takt och sen var det dags för galopp. Åh himmel, håll i manen...
Jag fattade galopp i en kurva då det är minst risk för brall och för mycket kanonkula. Det gick bra men det gick snabbt! Det var som att sitta i en Porche på Autobahn i ytterfilen och bara "flytta på er alla långsamma 110 åkare" här kommer jag i 220 blås.
Vi lyckades ta oss över kavaliiti bommar och travbommar hyfsat stabilt och jag var på slutet riktigt nöjd. Tar gärna denna turbohäst igen! Nästa gång ska jag fippla mer med tygeln och vara ännu lugnare.
Och nu skulle jag rida denna kompakta racer. Jättefin och lagom stor, runt 165 i mankhöjd och vit med nästan röda pickar. På nära håll såg han södspräcklig ut.
Nåväl, det är bara att ta ett djupt andetag och sitta upp. Ingen minns en fegis brukar jag tänka ibland för att peppa upp mig inför vissa saker..
Han ryckte med huvudet hela tiden och var rätt spänd. Fick verkligen tänka på mjuka händer, röra på fingrarna och sitta lugnt i sadeln. Projicera ner lugnet som jag fick tvinga fram ner i sadeln.
Det här ju lite nyttigt faktiskt. Att verkligen tvinga sig att vara lugn och trygg när man vet att hästen känner om man stressar själv däruppe i sadeln.
Vi hittade en hyfsad takt och sen var det dags för galopp. Åh himmel, håll i manen...
Jag fattade galopp i en kurva då det är minst risk för brall och för mycket kanonkula. Det gick bra men det gick snabbt! Det var som att sitta i en Porche på Autobahn i ytterfilen och bara "flytta på er alla långsamma 110 åkare" här kommer jag i 220 blås.
Vi lyckades ta oss över kavaliiti bommar och travbommar hyfsat stabilt och jag var på slutet riktigt nöjd. Tar gärna denna turbohäst igen! Nästa gång ska jag fippla mer med tygeln och vara ännu lugnare.
Kommentarer
Skicka en kommentar