Här är jag och fina Yoggi när vi var med på KM i hoppning. Som vanligt nervös och torr i munnen som jag svalt två sandpapper. Men vi kom runt och jag tror vi red felfritt. Hinderhöjden var 60 cm. Tyvärr är inte Yoggi kvar på ridskolan men han var en härlig häst. Han var smal och inte alls spänstig utan galopperade som en klädnypa med raka stela ben. Men vi blev kompisar han och jag. Han såg ut som en huggorm i boxen. Alltid med öronen bakåt, liksom slickade mot halsen. Men han var inte så sur som han såg ut utan var faktiskt ganska go. Det är roligt med dom här lite udda hästarna. Det är lätt att älska dom lite extra då dom har sina egenheter och inte bara är perfekta och enkla.
Kommentarer
Skicka en kommentar